Vad har du för rädslor? Är det att misslyckas? Att dö? Att inte räcka till? Att inte passa in? Att bli sjuk? Att dina närmaste ska bli sjuka? Att dina barn ska vara olyckliga? Att du inte ska få behålla ditt jobb? Att bli utan jobb? Att bli skild? Att vara olycklig? Att inte kunna betala dina räkningar? Att bli ensam? Att ta fel beslut?

Listan på rädslor som kan förlama oss, kan göras hur lång som helst. Bakom varje rädsla döljer sig en massa andra rädslor. Varför är det så? Varför bär vi alla dessa rädslor? Varför vänder vi oss inte om till rädslorna och ger dom sparken, eftersom det finns inget de kan bidra med för att vi ska utvecklas. De bara försvårar vår väg. De gör oss svaga. Rädslorna blir våra fångvaktare i vårt eget lilla fängelse. De passar på att hoppa fram när vi minst anar det och gungar vår värld. Rädslor som vi inte tyglar i tid, skapar stora problem i vårt inre. Vi fastnar i ett negativt tänk och en depression gör sig beredd att kliva in. Visst kan vissa rädslor vara bra att ha, så vi inte blir allt för våghalsiga. De kan göra oss lite försiktiga och se till så att vi tänker efter lite, innan vi kastar oss ut. Men då får inte växa till monster. Det är då det blir fel.

Om du fick välja någon rädsla att bli fri från, vilken skulle det då vara? Hur ska du jobba på att den försvinner? Det är dags att du bestämmer över ditt eget liv, inte rädslorna. Eller vad säger du?

Sluta var rädd